Live från bilen

Just nu sitter jag i bilen ner till Kalmar. Regnet ösar ner på bilrutorna, det får nästan bilen att gå saktare haha! Jag tycker att det är jättemysigt att åka bil, speciellt om man har lite godis och annat trevligt. Som min iPhone och dator! Då går tiden snabbt! Men nu lär batteriet dö snart. Ska spela lite Angry Birds innan det.


On the road again...


Åker förbi en massa vackra landskap...


... Och tog färjan över Bråviken!

Min personliga almanacka

Jag har designat en personlig almanacka från TryckDig.se. Jag har använt mig av deras sida förut och den är verkligen superbra. Deras idé är att man ska kunna skräddarsy sin egen almanacka med bilder, färger, texter och planering. Dessutom väljer man själv när almanackan ska börja, så man inte går miste om en massa månader, hur smart som helst.

Självklart gjorde jag en western-almanacka:

Framsida - Gjorde ett enkelt bildkollage med inspirerande bilder av westernridning...



Kontaktsida (men ni får inte se all information där hihi)


Bildsidor! Helt underbart! Jag ville ha med hästarna och gården så jag alltid har dem nära.


... Och självklart fick Lurven vara med också!


Veckouppslag. Valde lite färg för en gångs skull. Jag behöver färg.


Veckans att göra och veckans träning


Och i slutet finns randiga sidor, rutiga sidor, adressidor och schemaupplägg.

Är helnöjd! Jag MÅSTE skriva upp saker, annars glömmer jag på en gång. Vill du göra din egen personliga almanacka? Klicka här för att komma till TryckDig.se. Där finns all information du behöver och de guidar dig igenom almanacka-skapandet så det går lätt och smidigt!

Fridfull fredag

Idag åkte jag och mamma ut till gården. Vi kom dock dit så pass sent att det fanns inte mycket att göra, och var liksom försent att påbörja något. Så var vi tvungna att åka hem tidigt för att vi lånade pappas bil. Men vi gick till hagen och umgicks med hästarna ett bra tag! Först lite träning för hästrädda mamma, hon fick hälsa på Pricken (Shetlandsponnyn) och leda honom med ett rep. Mycket duktigt tycker jag! :) Däremot tog det väldigt lång tid att hitta honom. Vi gick runt hela gigantiska sommarhagen, in i skogen och allt, och när vi kom ut så hade han gömt sig på andra sidan hahaha. Det var förresten kul att vandra i hästarnas skog, intressant att se var de brukar gå och hur det ser ut där inne.

Efter att vi hälsat på hästarna, så satte vi oss på en sten och bara tittade. Det är bland de härligaste som finns. Att bara titta på hästar. Dessutom lär mig sig så jäkla mycket! Jag älskar att iaktta en flock. Herd behavior, rangordning, när de busar och plötsligt galopperar till andra sidan av hagen. Det är viktigt att bara spendera tid med hästarna och se hur de fungerar, utan att kräva någonting från dem.

Hästarna i ordning från vänster: Prinsen, Sussie, Mystery, Lilleman (bakom Mystery), Cloudy (painten), de tre mörkbruna hästarna är Kajsa, Bonny och Noche (vet dock inte vem som är vem genom att titta på denna bild), Lacey mellan dem och Dolly med täcket som hänger vid marken hahaha. Jag fixade dock till täcket på det lilla busfröt. Pricken är inte med på bilden, han gillar ju att sköta sig själv den coolingen!

Blev alltså ett kort men givande besök. Kändes bra att bara komma ut överhuvudtaget. Träffade också på de två tjejerna som tar hand om hästarna den här veckan medan ena ägaren och Elisabeth är borta. Mycket trevliga! De hade tre jättefina hundar som glatt hälsade på oss, helt överväldigade hehe. Nu är frågan när jag kan komma ut nästa gång! På söndag åker jag till Kalmar. På vägen hem stannar jag hos min pojkvän i Uppsala ett par dagar. Då sparar jag en dyr resa på mitt tågkort. Och självklart saknar jag min älskade! Sedan sätter skolan igång. Kommer direkt planera plugg och hästar så jag får lite mer fasta tider! Längtar.

My very first cowboy hat

Det blev en hatt. En Stetson. Som jag sa tidigare, alla westernryttare borde ju ha en hatt! Jag är hur nöjd som helst. Stockholm Western Store är världens mysigaste butik. Större än jag trodde och FULLT med grejer överallt! Det fanns också en liten övervåning med hästgrejer, jackor, chaps och mycket mer.


Hatt-hörnet där jag spenderade största delen av min tid!


Rummet med skjortor och boots

Hon som jobbade i butiken var väldigt trevlig och hjälpte mig med det svåra hattvalet hehe! Jag provade många. Insåg att jag haft tur som inte har beställt någon hatt online, för man måste verkligen prova i verkligheten! Både för storlekens och utseendets skull. En hatt som ser jättesnygg ut på bild, kan se helkonstig ut på en själv. Men denna hatt blev det i alla fall:

The perfect hat. Älskar färgen, bandet, formen, allt!

Ultimata detaljer på bandet enligt mig. Jag gillar lite mer native wood-looking material istället för glänsande guld och silver.

Att ha fjädern på högra sidan av hatten ger otur, remember that cowboys!!!

890 kronor gick hatten på om jag inte minns fel. Filthatt som sitter bra på huvudet och som är lätt att forma. Bekväm och värmer bra!

Köpte också en supersöt nyckelring. Var bara tvungen. Hallå 40 spänn, då slår man till haha...



Det blev en lyckad dag i Stockholm Western Store och kommer helt klart åka dit fler gånger. Blev nämnd på deras Facebook-sida, kul! Gillar du också Stockholm Western Store kan du gå med här! :)


Vad människor gör för att vinna en rosett


Det jag hatar med hästsporten, är att det finns så otroligt många idioter som verkligen gör vad som helst för vinna en rosett. Kolla videon ovan. Visste inte ens att den här "grenen" fanns. Det är brutalt. Och det värsta är att dessa människor kommer aldrig lida för vad de gjort. Det är alltid hästen som får ta skiten. Människorna kommer bara visa upp sina priser och berätta vilka bra tränare de är, så att ännu fler börjar tortera sina hästar.

Man måste se för att förstå. Tror inte det är så många som faktiskt vet vad som försigår i hästvärlden. Jag har gjort min research. Har sett så grova filmer om hästmisshandel (andra djur också för den delen) och blivit så arg att jag har haft sönder grejer. Frustrationen över att veta att man inte kan göra något åt detta är olidlig.

Andra saker som folk har gjort för att vinna tävlingar:

1. Lägger starka kryddor och andra svidande, farliga ämnen under hästens svans så den ska lyfta upp den som en vacker arabhäst. Då får den genast extrapoäng av domaren.

2. Klipper av nervtrådarna för öron och svans så att hästen inte kan lägga öronen bakåt eller svischa med svansen så det ser ut som att "den hästen verkligen älskar att tävla, det är ju uppenbart!!!". De människorna tar alltså bort hästens enda sätt att kommunicera på. Om en häst föds ute i det vilda utan att kunna stryka öronen bakåt eller svischa med svansen, kommer den snabbt dö på grund av att den blir utanför flocken, inte får något mat, inte kan stå upp för sig själv.

3. Sätter spikar under hästens hovar så den ska fint "poppa upp" hovarna under dressyrtävlingar.

Vi har alltid ett val här i livet... Antingen tar vi den enkla vägen och gör fruktansvärda saker för att så snabbt som möjligt nå toppen. Eller så lägger vi ner tid och ser till att det hårda arbetet lönar sig, om det nu är så jävla viktigt med en upplyft svans. Vad hände egentligen? Ibland känns det som att horsemanship-budskapet börjar spridas. Men när man ser sådant här förlorar man ju hoppet om mänskligheten totalt.

A Palouse horse



Inspirerande bild... Grym Appaloosa och fina uramerikanska invånare. Enligt Wikipedia så avlades Appaloosan fram av indianstammen Nez Perce från Idaho. Det ursprungliga namnet för hästrasen är "A Palouse horse" som sedan kortades ner till Appaloosa. Bara lite Appaloosa-historia sådär på eftermiddagskvisten...

Cloudy = Mr. Hollywood!

Elisabeth berättade att att Cloudy (hästen som jag red igår) är med i en svensk film! En bra sådan dessutom, alltså ingen B-film om man säger så. Jätteroligt!!! Måste kännas häftigt för Cloudys ägare. Känns nog häftigt för alla som lär känna Cloudy, det gör det för mig i alla fall!

Filmen heter Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Det är två pojkar som drömmer sig bort att rida på westernhästar ute i naturen, och då är Cloudy en av pollarna! Skitcoolt. En liten snutt av scenen är med i trailern, men jag hittade en del av filmen där hela klippet är med. Spola fram tills det har gått fyra minuter så får ni se! Först är det Cloudys rumpa till vänster och sedan ser ni att han är den ljusare brun/vit-fläckiga painten som de också zoomar in på! :)

Mitt stora framsteg

Vet ni vad jag har gjort för första gången på många år? Jag har galopperat. Och det var så jäkla underbart att jag fortfarande får rysningar när jag tänker på det. När jag gick på ridskola kändes det inte alls såhär underbart. Det måste vara alla fina hästar och bästa gården jag har turen att få hjälpa till på.

Elisabeth var min tränare för dagen (väldigt duktig som lärare måste jag säga). Jag red Cloudy, den asgrymma paintvalacken! Han är mycket tränad och tävlad med goda resultat... Så han kan ju sin grej. Lektionen började med lite skritt och trav runt konor för att värma upp, mjuka upp och så vidare. Fick lära mig hur jag ska göra för att hästen verkligen ska flytta rumpan i snäva svängar runt konor, inte bara böja framdelen. Var klurigt i början men efter ett tag gick det mycket bättre! Elisabeth sa åt mig att blunda och släppa tyglarna. Sedan ledde hon Cloudy och fick honom att flytta bakdelen, så jag riktigt fick känna hur det ska vara!

Efter det fick jag köra lite Trail för allra första gången i mitt liv! Det var också jätteroligt. Cloudy vet dock precis vad han ska göra, så de flesta gångerna gjorde väl han jobbet själv automatiskt, kändes inte riktigt som att mina hjälper hann med haha. Men några gånger fick jag allt jobba lite också. ;) Självklart lyckades jag även styra honom utanför bommarna ett x-antal gånger, men det behöver jag ju inte skylta med så jättemycket hehe.

SEDAN kom vi till den mest sagolika delen, the cantering!!! Jag kände att det var dags att komma över det lilla hindret. Bara för att det var så länge sedan jag sist galopperade, blev det bara nervösa tankar kring det som "bäst att vara försiktig nu så han inte börjar galoppera och jag inte är beredd". Det fungerar bara inte. Så vi körde... I början blev det några få steg i galopp innan vi stannade. Men bara av det blev jag helt till mig, det är ju så annorlunda mot trav! Plötsligt blir det världens härligaste gung!!!

Efter det blev det lite svårare. Jag kände mig taggad och ville fortsätta men lyckades inte få honom i galopp. Undrade vad i helsike jag gör fel? Elisabeth försökte hjälpa men när galopp är så naturligt som för henne är det ju svårt att faktiskt veta vad man gör, det växer ju liksom in i en! Men sedan såg hon att jag inte höll in innerskänkel (och det var nog inte tillräckligt långt fram heller). Jag gjorde det och POFF, galopp! Hann göra ett litet varv innan vi saktade av. Fast jag kände att jag verkligen ville göra en fin galopprunda innan vi avslutade, ville inte ge mig ännu. Så jag provade igen och vi galopperade runt en längre stund, lugnt och fint och helt overkligt. När jag kände att jag hade kommit in i rytmen så slappnade jag av mer och slutade spänna tillbaka händerna, så tyglarna blev lösare och allt blev ÄNNU bättre. Perfekt avslut! Jag red i 1,5 timme haha! Tiden går snabbt när man har kul. Tack till Elisabeth som var så bra på att lära mig!!!

Har tyvärr inga bilder från när jag red, kanske vore kul att se. Men jag har andra fina bilder från dagarna jag var där! Skriver under bilderna lite mer av vad vi gjorde också. :)


Det här är Dolly, en av ettåringarna! Här har hon kommit på att hon kan dricka vatten ur stora tunnan.


Här ser ni en trött Kajsa. Hon har nyligen skadat sig på bakbenet, fastnade i en grej och tog sig loss. :( Men hon verkar inte ha så ont ser det ut som. Såren ska nog läka ganska snabbt...


Mystery, Sussie (Sussi kanske det stavas?) och Prinsen


Klia och sniffa!


Snygga Cloudy som jag red. En Painthäst med otroligt fin färgteckning. Fast några av fläckarna är faktiskt smuts hahaha...


Pricken och Lilleman kliar varandra, de verkar vara bundisar har jag märkt!


Kissekatten som lägger sig lite överallt och ser konstig ut


En del av ljuvliga flocken


Pricken-rumpa till vänster


Sagohästen Mystery i miten!


Vacker häst i vackert solsken


Vi lät hästarna käka lite gräs runt omkring stallet, satte upp ett staket nere vid vägen. Annars har Elisabeth skapat en "ny" hage tillfällligt som går från högra sidan av stallet ända till ridbanan och upp på grusvägen, så att de ska beta ner allt överflödigt gräs! Om ni undrar var de står på bilderna tänkte jag.

Andra saker vi hann göra:
- Mocka boxar
- Fixa mat till morgonen
- Kasta ner hö
- Sopa stallet
- Ge hästarna frukost
- Mocka lite till
- Longera några av hästarna

För sista punkten ovan... Jag longerade Cloudy, gick mycket lättare än första gången! Fick upp honom i galopp efter några försök, även om det var rätt motsträvande. Första gången fick jag knappt honom i en rund cirkel så jag är nöjd ändå... Elisabeth hann dock longera ett par stycken till, mest för att det tog sådan tid att fånga Cloidy haha. Han testar ju fortfarande. På slutet av dagen skulle jag fånga honom för en annan grej, och då tog det mindre tid för att jag blev trött och därmed bestämd...

Jag har filmat en liten überkort snutt också. Från när hästarna traskade runt utanför stallet. I slutet ser ni Pricken vid stalldörren som vill in. Vet ni vad han gjorde innan det?! Han lyckades öppna dörren till stallet och gick in i sin box. Hahaha. Det tyckte jag var skitkul. Pricken är så ball! Han är lugn och trygg med sig själv, står alltid ensam och ser cool och obrydd ut.

Torsdag-Fredag

Howdy partner. Klockan är tio för förmiddagen. Om en timme ska jag traska iväg till pappas jobb för att sedan åka till gården. Sover över en natt, så förhoppningsvis får vi en hel del arbete gjort! Jag tar med mig min Macbook och min iPhone... Så kanske jag kan blogga ikväll igen om jag orkar. Sover i Elisabeths fina gästrum med den gigantiska sängen!

Saknar hästarna

Nu var det ett tag sedan jag var ute på gården... Det är verkligen inte kul när det går så lång tid mellan varje besök. Men det är svårt nu på sommaren, därför längtar jag verkligen till hösten! Då får man riktiga rutiner och kan liksom skapa ett ordentligt schema för hästar, skola, fritid och så vidare. Nu är allt bara huller om buller! Det är svårt att få skjuts ut när de flesta som jobbar har semester, vädret är opålitligt, min pojkvän är här och hälsar på under hans sista dagar innan plugget (vilket såklart gör att man vill spendera tid med varandra), och samtidigt har jag en sådan enorm längtan till gården.

Men på torsdag ska jag eventuellt ut om pappa kan skjutsa, låt oss hoppas!

Bloggdesignhjälp?

Sedan jag började blogga här har jag fått väldigt många mail med frågor om jag kan hjälpa till med bloggdesign. Nu är det som så att jag har faktiskt haft en bloggdesign-verksamhet i snart tre år, fast i min gamla personliga blogg som jag inte längre uppdaterar. Och eftersom jag har satt lösenord på den bloggen, är det inte många som hittar till sidan där man kan beställa design. Så nu har jag gjort en underblogg till Westernbloggen där det är fritt fram att beställa bloggdesign!

Många olika prisgrupper (gratisdesigns och från 50 till 400 spänn) och du kan välja om du vill köpa ett färdigt tema eller en unikt designad blogg helt enligt dina önskemål.


Mer information finns på designbloggen, bara surfa runt på de olika länkarna så ska du nog hitta det du söker. Klicka på bilden ovan för att komma till Westernbloggens egen designsida!

Scandinavian Country Music Festival

I lördags cyklade jag och min pojkvän till Furuvik för att njuta av en kväll på Countryfestivalen! Största delen av min barndom bodde jag precis bredvid Furuvikparken. Det var mitt favoritställe på hela jorden... Så avslappnande med havet och naturen runt omkring sig. Så jag har varit på Countryfestivalen många gånger! Minns hur stort allt kändes och hur alla fulla cowboys var lite skrämmande. Men visst kände jag mig hemma! Hade nog en liten cowgirl i mig redan då.

När jag och min pojkvän var där nu var det tyvärr sista kvällen, så det var inte så jättemycket drag och de bästa artisterna spelade kvällen innan. Men Pam Tillis uppträdde i lördags, fast vi var så trötta att vi cyklade hem vid 22-tiden hehe... Ångrar nu att jag inte stannade kvar och tittade! Annars passade vi självklart på att besöka alla djur. När jag var liten jobbade jag i Furuviksparken gratis. Flera somrar i rad steg jag upp klockan sju på morgonen för att ta hand om hästarna, rida, mata kameler, apor och alla smådjur. Good times.

Men nästa år, då jäklar! Hoppas att det kommer bra artister. Jag ska skapa ett Countryfestival-sparkonto typ, för det fanns SÅ mycket underbart i alla stånd, ville ha allt! Chaps, hattar, västar, jackor, jeans, bältesbucklor, indiankläder, you name it. :)


100 Lurvenfans

Idag är en historisk dag. Min töntkanin Lurven fick nämligen beundrare nummer 100 på sin Facebook-sida...


Klicka här för att gå med du också!

Longering

Idag åkte jag ut till gården på eftermiddagen. När jag kom till stallet hade Elisabeth och en av ägarna redan mockat alla boxar, men jag hjälpte till med den sista. Sedan cyklade jag och Elisabeth till hagen, vi bestämde oss för att göra lite markträning! Jag fick för första gången i mitt liv longera pollarna och det var jättekul tycker jag! Började med Cloudy. Smart häst som också gillar att testa (såklart). Så det var lite klurigt, speciellt när jag inte hade fått in tekniken riktigt ännu. Sedan longerade jag Noche (stavning?), en stor, fin, brun tjej. Det gick super! Hon är så snäll och lyssnar bra... Det blev skritt, trav och galopp.

Efter henne var det Dollys tur tror jag, en av ettåringarna. Jag och Elisabeth samarbetade med henne, mer att tänka på och mindre att kräva... Sist men inte minst Lilleman. Vid arbete på marken är jag naturligtvis mer bestämd och jag tror att det gick upp för honom liiiiite grann i alla fall! Gick bra i slutet. Jag och Elisabeth turades om lite mellan hästarna, hon longerade också Mystery. :)

Sedan for vi tillbaka till stallet. Kastade ner hö och smorde träns. Plockade isär alla delar vilket kan vara en riktig pain in the ass när det är hårda knutar och så vidare. Tvättade och lät torka, men efter det hann vi inte så mycket mer. Tog in hästarna. Inga bromsar ute nu men mygg, knott och flugor är tillräckligt. :(

Så det blev en rätt kort dag, trots flera timmar av arbete! Nu har jag laddat batterierna känns det som, att komma ut på landet är så jäkla härligt i kontrast till stan där det inte finns något alls att göra.

BILDBOMB!

Fridfulla hästar


Lilleman


Svårt att få hela flocken på en bild hehe


Alldeles nytt hö som doftar ljuuuuuvligt


Smörja träns


Började bli lite dimmigt mot kvällen...


När vi tog in hästarna var det två som valde att äta det oupptäckta gräset istället


Rumpor... Prinsen (fölet) var så otroligt söt i sitt regntäcke, han såg verkligen ut som en prins!


Rumpor del 2


Rumpor del 3


Rumpor del 4


Rumpor del 5


Rumpor del 6


Framme vid stallet


Väntar på sin tur


Kissemissen klättrade...


... Och satte sig på Lillemans rygg! Han började dock gå efter det och då ramlade kissemissen av hahaha


Mjaaaaau!


Jag promenerade en bit för att möta pappa som hämtade mig. Blev väldigt disigt senare!


Det syns inte så jättebra på bilderna, men det var världens lager av dimma alltså!

När jag hade gått en bra bit undrade jag varför det tog sådan lång tid för pappsen. En sekund senare ringde han och sa att han hade fått motorstopp, men som tur var inte långt ifrån mig. Så jag mötte honom, vi försökte få igång bilen själva och väntade tills motorn fick svalna lite (har fungerat förut). Fast efter många försök gav vi upp, pappa ringde till sin bil-kunnige vän som bogserade oss till närmsta mack, efter det skjutsade han oss till pappas place. Det var snällt av honom! Stackars pappa cyklade ända till Skutskär för att ta ut busspengar till mig, och halvvägs kom jag på att jag kan betala med SMS. :( Men allt löste sig, jag hann med sista bussen till Gävle. Blev ett oväntat slut på dagen hehe... Nu ska jag sova! Godnatt mina kära häsvänner!

Tre hästar och tre ryttare

Dagen innan min födelsedag, alltså i söndags, så var jag ute på gården igen. Min pojkvän följde med och även han fick rida! Han har ridit mycket som liten och nu var det länge sedan, men han var riktigt duktig! Elisabeth red Mystery, jag red Lilleman och min pojkvän red Cloudy, en jättefin paintvalack. Vi startade på banan och efter det blev det en tur i skogen, en supermysig väg! Mycket sten och stockar, men det är ju bara bra terrängträning! :)

Cloudy i förgrunden, och i bakgrunden står jag och sadlar Lilleman

Cloudy äter hö...

... Och Mystery äter hö!

I slutet av skogsrundan, Elisabeth och jag (längst bak)

Nu har jag ridit Lilleman tre gånger. Eller var det fyra? Minns inte riktigt. I alla fall så tycker jag att det ska bli superkul att utvecklas med honom! Han är ju inriden och till och med lite tävlad, men såklart finns det alltid något att öva på. Till exempel så är han jäkligt svår att styra till vänster. Tror Elisabeth sa att det kan vara för att han är ganska stel. Varje gång jag vill åt vänster börjar han istället gå runt i minicirklar, istället för att göra en rejäl sväng. Här måste jag också vara mer bestämd, men varje gång jag visar tydligt vad jag vill backar han/tar små bocksprång... Ska fundera på vad man kan göra! Jag har i alla fall travat lite med honom nu och där är han mjuk och fin. Jag tror att det är bra att ta saker och ting i små steg, så kanske börja träna från marken också... Han är ju trots allt väldigt ung fortfarande. :)

Vackra Lilleman

Glada hästar!

Just det! Jag blev biten av en hund också! En av hundarna på gården ska man egentligen inte klappa, men jag tänkte väl inte efter ordentligt och gjorde det ändå. Fast allt gick bra tills jag skulle ställa mig upp. Då fick han tar i min hand. En tand kom rakt in i handflatan, annars är det småsår lite överallt. Detta var det första som hände när vi kom dit (bra start på dagen hahaha), men jag lyckades rida ändå! :) Fick bandage så det höll ihop och om det började värka red jag med en hand när vi var i skogen. Min pojkvän och Elisabeth tyckte att jag var konstig som nästan skrattade när det hände... Men grejen är den att jag har typ ALDRIG skadat mig, som max ett skrubbsår på armbågen som fyraåring. Därför kändes det skönt att det äntligen var "överstökat", för jag går alltid och oroar mig över hur ont jag ska få om jag blir skadad och vågar därför aldrig leva livet...

Äh, okej. Den här texten ser bara märklig ut så jag förväntar er inte att förstå hehe! Avslutar med lite andra bilder jag tog från dagen...

Kissemissen gillar att sova i hö...


Mamma och föl


Så otroligt fina ihop!


FÖR söt!!!