Westernbloggens första inlägg och min första träning
Strax utanför Uppsala ligger Sandbyholms Westernridskola, och dit åkte jag imorse. Stället är stort, med nybyggt ridhus och jättefint stall, men samtidigt känns det någorlunda privat vilket jag älskar. Inga småbarn som springer omkring dag ut och dag in. Jag var till och med den enda som var där.
Jag fick hälsa på min nya instruktör som är en av Sveriges bästa westernryttare, det känns häftigt! Efter det gick allt ganska snabbt. Vi hämtade en superfin, snäll quarterhäst (Jady eller Jainy kallades hon om jag inte minns fel, osäker på stavning). Fick borsta, sadla och tränsa. Redan där fanns nytt att lära eftersom westernsadel- och träns ser relativt annorlunda ut jämfört med den utrustning jag har använt i den engelska ridstilen. Jag blev också förvånad att hästen kunde stå helt fritt i gången. De ridlärare jag har haft tidigare har lärt mig att hästen måste absolut vara uppbunden, annars kommer den typ få panik och döda dig. Det är en annan sak jag kommer skriva mycket om här i bloggen - Natural Horsemanship! Bästa grejen inom western om ni frågar mig.
Nu var det många år sedan jag red och därför har jag inte vistas med hästar så mycket. Då har jag utvecklat en svag rädsla för stora djuren. Därför blev jag lite osäker när min tränare gick iväg för att göra annat, medan jag stod med en fri häst alldeles ensam. Men hästen (föredrar att säga “hästen” så jag inte skriver fel namn hehe) var så himla underbar, så det var inga problem och på väldigt kort tid kände jag mig trygg igen.
Vi gick in i ridhuset och jag satt upp (då mina gamla trasiga jeans spräcktes totalt). Min tränare började prata om grunderna i westernridning. Det mesta kom jag ihåg från när jag provade på som liten, men det var ändå kolossalt mycket att ta in på så kort tid! Westernridning är verkligen något helt annat, och nu känns den engelska ridstilen rätt lätt. Där drar man i tyglarna åt det hållet man vill att hästen ska gå, så måste den gå emot trycket för att lyda (Don't get me wrong! Den ridstilen innebär såklart mer än så, all ridning är komplicerad!) Men western är så otroligt avslappnande... Även om det är svårt i början. Det var sannerligen en tuff lektion.
Idag hann jag inte mer än skritta och trava, tiden gick läskigt fort. Det svåraste var att styra tycker jag. Handrörelser och vikthjälper är knepiga, speciellt när jag har svårt att skilja på höger och vänster. Jag fick bland annat lära mig detta:
Börja skritta (lätta en aning ur sadeln, sträck fram tygeln, smacka lite om det behövs) Byta från skritt till trav, hålla igång traven Styra i cirklar Rida sicksack mellan koner Halt från både skritt och trav (sitt djupare i sadeln, trampa ner hälen och säg “whoo”) Backa (tyngre kroppsvikt, höj händerna, dra lätt i tyglarna)
Westernridning är en konst... En av de viktigaste huvudreglerna är att inte sätta press i munnen på hästen, genom att dra hårt i tyglarna och styra på det viset. Det kan vara krångligt om man nu är van vid den engelska ridstilen. Om man är nybörjare så kan man ibland använda sig av tyglarna lite grann för att underlätta det hela. Fast nu måste jag lära mig att inte förlita mig på dem!
Första privatlektionen i westernridning blev oerhört lyckad, och jag är glad glad glad!
Nu blev mitt första inlägg här väldigt långt. Men jag kan inte hjälpa det, om man är så passionerad över någonting så måste man helt enkelt få allt ur sig. Det ska i alla fall bli väldigt spännande att få börja skriva här, jag kan inte vänta. Välkommen till Westernbloggen! :)
Fin blogg! Roligt med ett genomgående tema :) Kul att du hittat tillbaka till ridningen och är så glad över det! Ska följa denna bloggen i fortsättningen!! :)
Måste dock bara på peka att "den engelska stilen" faktiskt inte är så lätt att man "bara drar i tygeln" dit hästen ska gå. Det är mycket mer komplicerat än så. Jag lovar, man får inte en häst att gå skänkelvikning, framdelsvänding och göra galoppombyten med några drag i tygeln. Haha :) Jag vill verkligen inte verka som någon beserwisser!
Ha det bra!
Jätteglad för din skull!!! Väldigt fin Ü Puss & Kram )Ü(
Fan va härligt syrran! :D
Intressant :D
Kul!! :D Tänkte också skriva som Frida, jag menar om man vill få en lösgjord häst som går fint i form så krävs det mer än så! Haha ^^
Och angående det med hästen lös i gången så är det ju också väldigt stora skillnader. Man kan inte göra så på "vanliga" ridskolor för de hästarna är inte vana med det, westernhästar är ju ofta tränade i NH (Natural horemanship) och att de kan stå så är en del av den träningen.
Men gud vad kul att du har börjat!! :D:D
Var det dyrt med en privatlektion?
Lurvfin bloggdesign!!
Frida: Nämen hej, där är ju du! Frida, från Engelska, eller hur? :) Roligt att du gillar bloggen, din är väldigt kul den med!
Och ja, jag förstår PRECIS vad du menar med det du skrev om den engelska ridstilen. :) Menade absolut inte att det är busenkelt hihi. Jag kanske borde ändra det i texten så man inte missförstår... Jag tycker bara personligen att western är knepigare för att det är så himla mycket att hålla koll på, samtidigt som man alltid går på lösa tyglar. :)
Karin: Jag svarade på Fridas kommentar i hennes blogg, men nu har jag svarat här också. :) Du kanske såg att jag hade ändrat i texten så ingen annan missförstår, men du hann väl inte. :) Och jag är också VÄLDIGT intresserad av Natural Horsemanship! Det kommer jag skriva om väldigt mycket här också, om du bara visste hur besatt är av det ämnet haha! Det är också en av anledningarna till att jag älskar western så mycket, för att de flesta hästar är tränade i NH där. :)
Jaaa, jättekul! Vad härligt att du tycker det också! :) Ja, privatlektionerna är tyvärr ganska dyra... 350 kronor på egen häst och 450 kronor på lånad häst, och jag lånar ju. Nu måste jag jobba som bara den om jag ska kunna fortsätta!
Och till alla andra, vad kul att ni gillar bloggen! :)
Jaa, synd att det är så dyrt att rida, jag har ju inte råd längre :( Saknar det som bara den!! Men en vacker dag ska jag ta upp ridningen igen!!
Karin: Ja, håller med dig! Men ganska förståeligt samtidigt, eftersom det kostar så mycket att ha en häst så måste man ta mycket betalt för att kunna behålla den. :(
Förstår att du saknar det! Jag är så himla lycklig att ha börjat igen, och jag är säker på att du också kommer att göra det inom en snar framtid. :)
Åå jag ryser när jag ser bilderna, tycker det är så mysigt, vad man än gör =)
Vad trevligt att du har gjort en ny blogg med westerninriktining! :D Min familj har en Appaloosa och jag rider själv western ibland då jag har tid :)
Sv; Hihi ja :)
Sara: Låter härligt! Appaloosar är så fina. :)
Sv: tack :) fin blogg du har
Men i engelsk ridning är det ju i princip samma ordning på hjälperna - förutom att man gärna vill i western slippa hålla i tyglarna på samma sätt :) i western vill man ju oftast ha som mål att hästen ska kunna gå balanserat helt själv :)
1. Vikten.
2. Skänklarna.
3. Rösten.
4. Tyglarna.
Vilken rolig lektion du verkar ha haft! En sak jag ibland blir lite fundersam över är uppfattningen om vanlig/engelsk ridstil är att uppfattningen ofta är att vi inte har någon kontroll eller band med våra hästar, varför är det så?
Personligen rider jag mest "dressyr" och uteritter med min häst men jag sitter aldrig och drar och sliter i tyglarna. Jag svänger med vikthjälper och strävar hela tiden efter att ha så lite i handen som möjligt, hästen ska ta stöd men jag rider med stätet och inte med handen. Jag kan även ha min häst lös i gången utan problem och när vi är ute och promenerar så behöver jag egentligen inte ha grimskaft för hon följer mig ändå! Så visst kan man ha fin kontakt och bra hästhållning även fast man inte håller på med western =)
Moa & Emma: I inlägget har jag skrivit "Don't get me wrong! Den ridstilen innebär såklart mer än så, all ridning är komplicerad!". Hoppades på att ni hade läst det. :)
Såklart man gör mer än slita i tyglarna i engelsk ridstil! Det var det jag ville att ni INTE skulle missuppfatta! :) Det är jättebra att du, Emma, själv strävar efter att dra så lite i tyglarna som möjligt, men det ändrar inte faktumet att alla "vanliga" ridskolor lär eleverna, ung som gammal, att "om du vill att din häst ska gå åt höger, dra i höger tygel tills den lyssnar, rid alltid på korta tyglar".
Visst kan det vara så att ridskolor lär ut sådant till nybörjare, jag slutade på ridskola för över 6 år sedan så jag har ingen koll alls på hur det fungerar på sådana längre =)
Jag läste vad du skrev hela inlägget men även fast du "Don't get me wrong! Den ridstilen innebär såklart mer än så, all ridning är komplicerad!" så finns det nog många som ändå inte kan låta bli att reagera. Folk skulle säkert reagera om jag skrev något fördomsfullt om western ridning i min blogg även om jag tex. skrev att western såklart är mer avancerat än att rida runt på långa tyglar, hänger du med på hur jag menar? =)
Personligen tror jag att man har fördel av att hämta inspiration från många olika ridstilar =)
Måste kännas jättekul för dig att ha tagit upp ridningen igen! =)
Emma: Håller inte med om att det är fördomsfullt, för det är faktiskt så att de allra flesta rider för det mesta på korta tyglar engelsk ridning. Jag skulle absolut inte reagera om någon skrev något negativt om western, det är ju en smaksak vad man själv trivs bäst med! :)
Och ja, det känns väldigt kul att äntligen ha börjat igen! :) Hur länge har du ridit?
Visst rider man på korta tyglar det gör även jag men med ett lätt stöd, jag sitter inte och sliter och drar i hästens mun utan har ett mjukt stöd och en mjuk hand samtidigt som jag rider fram hästen till handen för att få den att trampa under sig och höja upp ryggen =)
Sen är det såklart skillnad på att åka häst och rida häst, jag kan förstå att om man bara ridit engelsk ridstil på ridskola att det är lätt att få uppfattningen att man bara drar i tyglarna. Men när man rider och inte bara åker som man ofta gör på ridskola så är det ju inte alls så, det går ju inte att få en häst i ärlig form genom att såga ned den och få den att böja på huvudet =)
Jag har ridit sen jag var sju och är idag 21 så alltså 14 år =)
