De senaste dagarna har jag försökt att analysera mig själv om person. Hur jag är mot andra, hur positiv/negativ jag är, hur jag reagerar på vad folk säger eller vad som händer och hur jag arbetar mot mina mål. Kort sagt min attityd till livet. Och jag har insett att jag vill vara en mycket gladare människa. Jag vill vara framåt och positiv. Omtänksam mot mina nära och kära. Trevlig mot alla. De som försöker att trycka ner mig ska jag bara ignorera. Jag vill ge minst en komplimang till någon varje dag. Jag tänker ju en massa fina saker om olika personer på insidan, så varför inte bara säga det? Då mår ju den personen jag säger det till bra, kanske efter att ha haft en dålig dag. Jag tycker redan att jag är ganska duktig på att ge komplimanger. Men det är mest min pojkvän och mina bästa vänner som jag överöser med kärlek. Jag vill ge hela världen kärlek! Främlingar, bekanta, släktingar och mina närmsta. Jag vill sluta att vara lat och hjälpa till med så mycket som möjligt. Göra tjänster för folk men samtidigt lära mig att säga ifrån när jag blir utnyttjad eller bortglömd.

För alla er som älskar filmer som innehåller hästar eller westernridning så vill jag tipsa om Second Chances. En gammal film från 1998 som handlar om en flickan Sunny och hennes återhämtning från en bilolycka där hennes pappa dör och hon själv skadar sig. På granngården hittar hon hästen Ginger som väcker hennes sorgsna själ till liv igen.

Second Chances kom ut samma år som min personliga favoritfilm, The Horse Whisperer (finns absolut ingen film som slår den!). Det är många likheter i filmerna men det är svårt att säga vem som har influerats av vem... Dock ett mysigt westerndrama med mycket hästar, ridning, och cowboys så vem klagar?

Glad alla hjärtans dag på er! Om några timmar kommer finaste Johan. Ville bara skriva en liten hälsning till er på denna fina dag. Njut av era nära och kära! Familj, vänner, husdjur (häst?), man, hustru, sambo, pojk- eller flickvän. Har jag glömt någon nu? ♥

Trots att detta inte är en musikblogg så tycker jag att allt som har med country att göra fungerar bra ihop med westernvärlden. Så jag kommer troligtvis att skriva en del om bandet mitt som spelar just country/folk/bluegrassmusik! Det är jag, min syster och våra två pojkvänner. Därav bandnamnet - Misters & Sisters. Så om någon av mina läsare gillar countrymusik så kan ni läsa mer om oss på vår hemsida!

Dagen med hästarna som jag skrev om i det senaste inlägget, visade sig vara den sista. De flesta hästarna på gården där jag har ridit i lite mer än två år har sålts. Nu är det bara ett par kvar som snart är borta de också. Men det är det vi kallar livet. Vi möter nya riktlinjer och utmaningar, framgångar och motgångar. Jag kommer förevigt att minnas min värdefulla tid på ranchen och alltid se tillbaka med glädje, kärlek och saknad.