Jag vann aldrig hästen
När jag var liten prenumererade jag självklart på Pollux Hästbokklubb, det gjorde nog alla små hästintresserade flickor. Jag minns hur kul det var att få hem stora paket med böcker, ryktborstar, affischer och tidningar. En dag kom DEN STORA TÄVLINGEN, man kunde vinna en alldeles egen häst! Det enda vi läsare behövde göra vad att skriva en motivering, var man skulle ha hästen, berätta om sina ridkunskaper och så vidare. Jag tog tävlingen på fullaste allvar och trodde verkligen att jag skulle vinna. Jag insåg inte hur många andra hoppfulla småttingar det fanns där ute som hade mycket bättre förutsättningar än jag.
Då bodde jag och min familj på en stor tomt vid havet strax utanför Gävle. På den tiden jobbade jag gratis i Furuviksparken varje sommar där jag tog hand om hästarna och alla andra djur. Jag red på Älvkarleby Ridklubb och var på toppen av min hästbesatthet. Så jag skrev ett långt brev med min motivering... Hur jag kunde låta hästen stå i Furuviksparkens stall tills min pappa hade byggt ett eget stall på vår gård. Hur jag kunde rida ut i skogen och hur mycket jag skulle älska den där hästen, trots att jag inte ens hade sett en riktig bild på vinstpollen. Men någon månad senare presenterades vinnaren... Någon Emma i Lycksele. Inte jag. Fan vad ledsen jag blev, grät i flera timmar. Mamma och pappa fick trösta mig samtidigt som de var något chockerade över att jag hade varit med i tävlingen utan att riktig fråga hahaha.
Hittade denna bild på Pollux hemsida, Jeanne d'Arc, vinnarhästen!!!
