Förra veckan knackade min Johan på dörren med dessa underbara blommor i handen. Jag som alltid har drömt om att bli överraskad med en blombukett från mannen jag älskar. Oj vad jag är kär i den här killen. Inte bara för att han köper blommor till mig, utan för att han överhuvudtaget är så fin och äkta på alla sätt och vis. ♥

De senaste dagarna har jag försökt att analysera mig själv om person. Hur jag är mot andra, hur positiv/negativ jag är, hur jag reagerar på vad folk säger eller vad som händer och hur jag arbetar mot mina mål. Kort sagt min attityd till livet. Och jag har insett att jag vill vara en mycket gladare människa. Jag vill vara framåt och positiv. Omtänksam mot mina nära och kära. Trevlig mot alla. De som försöker att trycka ner mig ska jag bara ignorera. Jag vill ge minst en komplimang till någon varje dag. Jag tänker ju en massa fina saker om olika personer på insidan, så varför inte bara säga det? Då mår ju den personen jag säger det till bra, kanske efter att ha haft en dålig dag. Jag tycker redan att jag är ganska duktig på att ge komplimanger. Men det är mest min pojkvän och mina bästa vänner som jag överöser med kärlek. Jag vill ge hela världen kärlek! Främlingar, bekanta, släktingar och mina närmsta. Jag vill sluta att vara lat och hjälpa till med så mycket som möjligt. Göra tjänster för folk men samtidigt lära mig att säga ifrån när jag blir utnyttjad eller bortglömd.

För alla er som älskar filmer som innehåller hästar eller westernridning så vill jag tipsa om Second Chances. En gammal film från 1998 som handlar om en flickan Sunny och hennes återhämtning från en bilolycka där hennes pappa dör och hon själv skadar sig. På granngården hittar hon hästen Ginger som väcker hennes sorgsna själ till liv igen.

Second Chances kom ut samma år som min personliga favoritfilm, The Horse Whisperer (finns absolut ingen film som slår den!). Det är många likheter i filmerna men det är svårt att säga vem som har influerats av vem... Dock ett mysigt westerndrama med mycket hästar, ridning, och cowboys så vem klagar?

Glad alla hjärtans dag på er! Om några timmar kommer finaste Johan. Ville bara skriva en liten hälsning till er på denna fina dag. Njut av era nära och kära! Familj, vänner, husdjur (häst?), man, hustru, sambo, pojk- eller flickvän. Har jag glömt någon nu? ♥

Har haft en grym helg med hela gården-gänget... I will tell you med några bilder.

I förrgår var jag ute på gården för att hjälpa till med höleverans. Men vi fick lite mer än bara hö... Typ halvvägs igenom stora hövagnen så sade höbonden att det låg några katter där. Jag och Elisabeth kilade ner för att titta. En kattmamma med två kattbebisar som hade krupit in i vagnen!!! De hade liksom varit med under resan på motorvägen och allt. Mamman sprang iväg ganska direkt, men bebisarna var kvar. Den ena var död... Stackars snutt... Men den andra levde. Jag har aldrig i hela mitt liv sett något så litet. Så HIMLA pluttig. Som en nyfödd minimalisk korv, fast med päls. Ögonen var inte öppna ännu. Den jamade exakt hela tiden med världens ynkligaste små "mjau". SÅ SÖÖÖÖÖÖÖT.

Vi tänkte i alla fall att mamman kanske kom tillbaka när vi hade gått. Så ungen fick lilla i en stor hink med hö i solen nära stallet. Elisabeth har uppdaterat mig lite nu, och tydligen kom aldrig mamman tillbaka till ungen. MEN hon lyckades mata den med grädde flera gånger så den verkar ju må bra! Hon tar nog hand om den finfint, får bara hoppas att den överlever. Alltså fan, ni bara måste se den. Hur gullig som helst.