Idag var jag och mamma ute på gården, underbar dag! Ridningen gick jättebra och jag kände mig riktigt nöjd i slutet. Two tracken gick betydligt bättre än förr, fast jag har fortfarande mycket att lära. Jag tränade lite omvänd galopp men inte så jättemycket, fokuserade mest på att fortsätta "vänja in mig" i galoppen och det känns bara så himla kalas just nu.

Var på gården idag, det var kul och allt gick bra! :) Det är bara Elisabeth som är hemma nu, så vi skötte oss själva och det gick galant. Hon hämtade mig vid bussen, vi fixade stallet och fotograferade hästarna i hagen, Elisabeth tog bilder på Prinsen som börjar bli stor nu! Efter det åt vi lunch (kyckling och currysås yum yum) och sedan red vi. Jag körde på Cloudy som vanligt, det känns bra att rida läromästaren när jag fortfarande lär mig om man säger så! Elisabeth red Sussie så då fick Prinsen springa omkring fritt på ridbanan. Hur han busade alltså! Galopperade runt på banan, skuttade och sparkade! Idag gick det bättre med two tracken, det är fortfarande knepigt men i slutet kände jag det börjar flyter på bättre och bättre. Jag övade också på att följa fyrkantsspåret vilket jag är rätt dålig på hehe. Men det gick finfint!

Idag kom tränare Mia till gården igen och jag fick vara med ännu en gång! Dagen började med att vi fixade stallet och gjorde lite nytta på höloftet. Isolerade springor i väggn och fyllde en säck med gammalt hö... Sedan var det lunchdags och efter det ridning. Jag red Cloudy, Elisabeth red Mystery och K red Noche. Vi körde two tracks och omvänd galopp.

Det gick lika dåligt (som sist) i början på two track-övningarna. MEN! I slutet gick det bättre! Även alldeles för försiktiga människor som jag når gränsen och tar i lite mer och voila - förbättring. Jag säger inte att det blev bra, men kanske lite finare i alla fall... Omvänd galopp var kul. Alltså vänster galopp i höger varv och höger galopp i vänster varv. Det gick bra på läromästaren Cloudy! Däremot tycker jag att det är rätt svårt att hålla mig i fyrkantsspåret. Blir lätt en stor cirkel istället, så det är något annat att träna på.

Jag var på gården igår. Elisabeth och jag fixaed stallet, och efter det tränade vi på banan. Jag red Cloudy och Elisabeth red Noche. Medan vi sadlade så spöregnade det ute, det regnade i olika perioder nästan hela dagen. Vi tänkte ta en skogstur först men eftersom vädret var så opålitligt (hörde muller också) så var vi på ridbanan istället. Vi övade på lite allt möjligt. Jag fortsatte med bendingen men det var bara några få gånger jag kände att det blev rätt. Tror att jag måste träna mer på att veta när det är rätt, för ibland känns det så utan att det egentligen är det. Annars galopperade jag en hel del också, känns bättre och bättre för varje gång! Cloudy är en jäkel på att stoppa när man säger "woow". Speciellt i galoppen, det blir världens häftigaste tvärnit!

I förrgår kom tränare Mia Ekström till gården och eftersom Elisabeth och ägarna är så otroligt snälla så fick även jag vara med! :)

Jag red Cloudy, Elisabeth red Lilleman och en av ägarna red Noche. Måste börja med att säga att Mia var hur underbar som helst, en otroligt trevlig och bra instruktör! Jag var lite nervös innan jag hade träffat henne men när det var dags för träningen var jag bara glad och taggad! Denna gång tränade vi mycket basic och mjukgörande övningar. Det kändes alldeles lagom för min kunskapsnivå och det var också bra för Lilleman som är rätt stel. Allt var såklart något knepigt i början, men det var så himla kul när jag äntligen kände att jag förstod och gjorde rätt!


Noche, en stor, fin och välmusklad tjej!


Cloudy gömmer sig...


... Vänder huvudet och ger mig en mordisk blick...


... Och gör en sur min hehehe.

Vi gjorde lite allt möjligt. Bending, serpentiner, rida runt konor, volter i skritt, trav, galopp och så vidare. Lilleman och Elisabeth var jätteduktiga med galoppfattningen!!! Med Cloudy och Noche som är äldre och mer tränade, fick vi bara fatta galopp från skritt och det gick galant! Trots att Cloudy redan kan så kändes det inte bara som att jag “hängde med i hans automatik”, utan jag använde faktiskt hjälperna och förstod dessutom! :)

Mitt under träningen skulle ägaren leta efter en grej i stallet, så jag hängde med på Cloudy och fick hålla Noche samtidigt utanför stallet. Då bestämde sig Noche för att samla lite respekt från Cloudy sida, så det blev sparkar från alla håll medan jag satt där uppe och försökte kontrollera situationen haha. När ägaren kom tillbaka blev det full galopp tillbaka till ridbanan. Vi tränade lite mer tills alla kände sig nöjda! Det var en superbra dag och jag är så tacksam över att jag fick vara med på träningen! Det så härligt att jag nu kan börja fokusera mer på själva ridningen, jag börjar fatta galoppen (för att vara lite finurlig sådär).

Andra saker vi hann med före och efter träningen:

Hej på er! Egentligen skulle detta inlägg upp för några dagar sedan, men jag har haft fullt upp med annat. Men i torsdags var jag på gården och det var jättekul!

Jag och Elisabeth gjorde först stallet. Mockade alla elva boxar, fixade nytt torv, sopade, kastade ner hö och så vidare. Sedan kom ägarna hem och då åt vi alla lunch tillsammans. En portion spicy chicken and rice senare så tog vi en ridtur ut i skogen. Jag på Cloudy, Elisabeth på Bonny och en av ägarna på Noche. En bra bit in i skogen blev det lite problem med Bonny, så Elisabeth drog hem med henne och arbetade lite med Kajsa istället. Jag och ägaren fortsatte och det blev en jäkla lång skogstur alltså! Men jag uppfyllde min dröm, att galoppera i full fart i skogen och över en äng. Jag är så glad, för det känns verkligen som att jag börjar vänja mig med ridningen nu och vågar prova på nya saker!!!

Vet ni vad jag har gjort för första gången på många år? Jag har galopperat. Och det var så jäkla underbart att jag fortfarande får rysningar när jag tänker på det. När jag gick på ridskola kändes det inte alls såhär underbart. Det måste vara alla fina hästar och bästa gården jag har turen att få hjälpa till på.

I förrgår red jag och Mickis (tjejen som äger Affe och Pelle) ut en bra bit! Kalle skötte sig fint och allt gick bra. Tydligen så är det bara en grej som Kalle är riktigt rädd för, nämligen skramliga släpvagnar. Om det kommer en stor lastbil i rasande fart så bryr han sig inte ett dugg, men om en liten oskyldig släpkärra kommer betyder det visst fara, hehe!

Jag tycker att det är så läskigt att rida vid hårt trafikerade vägar... Bilar saktar sällan ner när de ser hästar, känns snarare som att de gasar på extra mycket för att komma förbi snabbare. Om en häst nu skulle skena iväg, så är det ju inte roligt att vara nära en motorväg. Nu får jag genast otäcka tankar i huvudet.

Det är skönt att Kalle är så lugn. Jag längtar inte tills dagen jag får "smaka på" hans reaktion till släpvagnar, men jag tror säkert att han kan tränas i att vänja sig mot sådana också! Horsemanship. Undrar vad man kan göra exakt? Ska faktiskt fundera lite på det, kanske kommer på någon lösning.

Förresten så har jag Kalle själv hela helgen! Det blir spännande! Tänkte rida ut en dag, träna en annan och resten av tiden bara pyssla om honom. Åh vad kul!!!

Kom hem från stallet för inte så länge sedan. Har nyss duschat, så skönt efter alla myggor och knott! Jag tog också med mig kameran idag, lyckades ta några bilder i alla fall. :)


Jag cyklade dit, första gången! Var faktiskt jätteskönt. Tog inte heller mer än 15 minuter.

Idag blev det träning, alltså inte bara uteritt. Ägaren till Kalle har hittat en plätt man kan rida på som ligger bredvid en lekpark nära stallet, väldigt bra! I början gick det sådär... Jag MÅSTE bli mer bestämd, kan ju inte hålla på såhär länge till. Men i slutet gick det superbra, Kalle travade jättefint och samlat!!!

Även försiktiga människor får ju någon gång nog, och då fungerar det helt enkelt. Så jag måste bara komma ihåg det varje gång jag inte vågar ta i! Vi övade på att öppna (långt ifrån en riktig "öppna" men jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det), stoppa och lite sånt i båda skritt och trav.

Idag är jag supertrött och har träningsvärk i exakt hela kroppen. Jag var nämligen och gymmade igår, och sen blev det ridning på kvällen också!

På vägen till stallet undrade jag vad jag hade gett mig in på eftersom träningen hade gjort mig så otroligt trött. Men när jag väl kom dit var allt helt underbart som vanligt. Jag fick för första gången rida ut på Kalle utan att ägaren var med! Framsteg! Jag red tillsammans med tjejen som äger de två hästar som står i samma stall/hage som Kalleponken.

Vi red ut i skogen, och mysigare väg kan man inte hitta... Det var blomsterängar, täta stigar, grusvägar och allt möjligt. Verkligen fridfullt. Kalle är världens bästa häst! Så lugn och snäll, men samtidigt livfull med en härlig personlighet!

Efter en lång men skön helg är jag tillbaka igen! För ungefär två timmar sedan kom jag hem från stallet. Ridningen idag gick riktigt bra. I alla fall mycket bättre än förra gången!

Vi övade mer på att öppna och nu förstår jag äntligen grejen... Fast det är fortfarande väldigt mycket kvar att lära. Har inte ens gjort en riktig "öppna" ännu. Jag är van vid att alltid sitta spänd med skänklarna efter dåliga ridlärare-erfarenheter. Så jag provade att ta ut fötterna från stigbyglarna helt, sitta på rätt sittben och vrida hela kroppen åt det håll jag vill rida, och då böjde Kalle ner sitt huvud avslappnad och fint! Men det var bara några få gånger det fungerade, så träning träning träning! ;)

Tränade också på att stanna, alltså halt. Det gick också mycket bättre idag. När Kalle inte lyssnade fick jag backa tillbaka honom varje gång tills han stod stilla, och mot slutet fungerade det ganska bra med bara tung sits och ett "wooow". För övrigt så har hästarna flyttats till en hage som ligger precis vid stallet, så nu behöver vi inte gå över stora vägen! Känns skönt! Efter ridningen groomade jag Kalle, fixade mat och släppte in honom i hagen med hans kompisar. :)

Igår åkte jag till stallet vid åtta på kvällen. En riktigt intensiv träning må jag säga! Jag fick lära mig att öppna och sluta, fast vi hann bara med öppna. Det är en väldigt bra mjukgörande övning för hästen. Blir lite som gymnastik! Man tränar upp muskler på ett annat vis och gör hästen avslappnad.

Jag tycker däremot att det var svårt... Ännu en gång så handlar det om att jag måste vara mer bestämd! Innan jag ska till stallet blir jag peppad och tänker "nu jäklar ska jag vara bestämd, jag känner att det kommer gå idag!", men när jag väl står där framför Kalle så blir jag bara försiktig! FÖR försiktig! Vet inte varför. Jag är inte rädd att Kalle ska "skena iväg" eller skada mig. Jag har bara någon grej att det är bättre att vara försiktig än för "på". Så nu är jag riktigt taggad igen på att förbättra det nästa gång!!!

Idag åkte jag till stallet vid halv åtta på kvällen. Mötte upp ägaren till Kalle, samt en annan tjej som har de två hästar som vistas i samma stall/hage. Vi tog in hästarna från hagen och gick till stallet som ligger en bit bort. Man måste korsa stora vägen vilket är lite läskigt! Till exempel - När det inte var några bilar inom synhåll så vi gick över. Nästan halvvägs såg jag en bil på långt håll, men ännu var det ingen stress. Sedan hörde jag ägaren säga "Nu får vi nog skynda på lite" och plötsligt var bilen typ tio meter ifrån oss! De kör jättefort och saktar inte ens ner när de ser hästar... Så jag fick öka farten rejält, Kalles rumpa var jättenära bilen när den körde förbi.

I stallet (som för övrigt är supermysigt!) borstade vi, sadlade och tränsade. Sedan red vi alla ut på en långtur i skogen! Om ni bara visste hur underbart det var! Vi skrittade på stora blomsterängar, stigar och grusvägar i solnedgången. En helt magisk kväll!

Det var dock en väldigt intensiv dag måste jag säga. Att rida ut på en ny häst med bilar, cyklister och människor var ganska nervöst. Det gjorde mig uppmärksam, men det ska man ju vara när man lär känna en häst tycker jag! Kalle blev skapligt pigg också, speciellt när han såg andra hästar han inte känner. Då blev han lite ivrig haha!

På en grusväg travade vi också. Blev skumpigt eftersom det var en sådan hård yta. Så jag måste träna på att rida lätt, har nästan glömt bort helt hur det går till! För det är ju också en sådan där grej som måste komma naturligt. Efter några timmar var vi hemma. Pysslade om våra svettiga hästar, borstade, skrubbade bort fläckar, matade och så vidare. Sedan gick vi tillbaka till hagen. :)

Min andra träning i westernridning är nu avklarad! Det är så underbart att jag inte vet var jag ska ta vägen. Att börja rida western är det bästa jag har gjort. Jag är så himla glad!

Idag fick jag rida Boy, en American Painthorse. Superfin och snäll... Stor också, över 160 centimeter i mankhöjd. Märkte att han var lite osäker med mig i början eftersom jag var en total främling för honom. Därför höll han alltid ett vakande öga på mig när jag ryktade, hehe. Men sen blev han mycket lugnare!


Hade inte med mig någon kamera till stallet, men jag hittade en tjusig bild på Boy!

Vad jag fokuserade på mest idag, var att samla hästen i skritt och trav. När hästen samlas ska den sänka huvudet (ta lätt kontakt i mun och skänklar), och direkt när den gör det ska man släppa allt tryck. En häst som rider med en upphöjd, nervös hals blir till slut förstörd, och man ska lära den att kunna vara avslappnad i hela nacken genom att hålla en rak linje! :)

Att samla i skritt var lätt, inga problem alls. Men att samla i trav var däremot lite knepigare... Jag tycker fortfarande att det är skapligt svårt att hålla traven igång i westernridning. Hästen kan och vet vad den gör, men försöker såklart slippa... Som nybörjare blev jag tillsagd att klämma och smacka mycket för att visa hästen att nu får den inte vara lat. Westernryttare som kan sin grej behöver bara samla en gång i början, men för oss gröngölingar gäller det att repetera tills mönstret faller in. Åh jag längtar tills jag blir så bra att jag inte behöver klämma och smacka konstant, utan bara får en galant samlad, travande häst... Framsteg!

Jag inser verkligen hur mycket jag har att lära, och det är jag så otroligt glad över! Bara tanken av en massa år av westernridning och utveckling gör mig alldeles pirrig. Tänk vad roligt när man väl lyckas med ett steg och det blir en rutin! Det hade ju inte varit kul om man lär sig allt på första lektionen! Livet är sannerligen en utmaning... Man möter svårigheter och kommer förbi dem, och efter det känner man sig så oerhört stolt.

Idag ringde min tränare! Jag har försökt få tag i henne en hel vecka, men hon har varit väldigt upptagen med arbete... Men nu bokade vi äntligen nästa privatlektion, det blir nästa måndag klockan 10:00, precis som förra gången!

Det är inte meningen att det ska gå så här lång tid mellan varje träning. Egentligen vill jag rida en gång i veckan, men det har jag inte råd med. Planen är att jag ska ta privatlektioner fram till hösten då kurserna börjar, då kanske jag till och med har kommit så långt att jag kan börja i medelgruppen direkt! :) Varje kurs har max sju elever, vilket är skönt så man fortfarande får mycket hjälp.

Jag vill ta kursen för att det är mycket billigare (en gång i veckan, sju lektioner, 1950 kronor), än att betala 450 kronor per privatlektion. Enligt mina beräkningar tjänar jag hela 1200 spänn på det!


Längtar tills nästa vecka jättemycket nu!

Idag var jag på min första privatlektion i Westernridning. Jag har försökt förklara ett flertal gånger hur himmelskt det var att sitta på hästryggen igen, men simpla ord kan inte beskriva det! Lyckan är total. Som att jag äntligen har hittat tillbaka till platsen där en bit av min själ gömde sig.

Strax utanför Uppsala ligger Sandbyholms Westernridskola, och dit åkte jag imorse. Stället är stort, med nybyggt ridhus och jättefint stall, men samtidigt känns det någorlunda privat vilket jag älskar. Inga småbarn som springer omkring dag ut och dag in. Jag var till och med den enda som var där.



Jag fick hälsa på min nya instruktör som är en av Sveriges bästa westernryttare, det känns häftigt! Efter det gick allt ganska snabbt. Vi hämtade en superfin, snäll quarterhäst (Jady eller Jainy kallades hon om jag inte minns fel, osäker på stavning). Fick borsta, sadla och tränsa. Redan där fanns nytt att lära eftersom westernsadel- och träns ser relativt annorlunda ut jämfört med den utrustning jag har använt i den engelska ridstilen. Jag blev också förvånad att hästen kunde stå helt fritt i gången. De ridlärare jag har haft tidigare har lärt mig att hästen måste absolut vara uppbunden, annars kommer den typ få panik och döda dig. Det är en annan sak jag kommer skriva mycket om här i bloggen - Natural Horsemanship! Bästa grejen inom western om ni frågar mig.



Nu var det många år sedan jag red och därför har jag inte vistas med hästar så mycket. Då har jag utvecklat en svag rädsla för stora djuren. Därför blev jag lite osäker när min tränare gick iväg för att göra annat, medan jag stod med en fri häst alldeles ensam. Men hästen (föredrar att säga “hästen” så jag inte skriver fel namn hehe) var så himla underbar, så det var inga problem och på väldigt kort tid kände jag mig trygg igen.

Vi gick in i ridhuset och jag satt upp (då mina gamla trasiga jeans spräcktes totalt). Min tränare började prata om grunderna i westernridning. Det mesta kom jag ihåg från när jag provade på som liten, men det var ändå kolossalt mycket att ta in på så kort tid! Westernridning är verkligen något helt annat, och nu känns den engelska ridstilen rätt lätt. Där drar man i tyglarna åt det hållet man vill att hästen ska gå, så måste den gå emot trycket för att lyda (Don't get me wrong! Den ridstilen innebär såklart mer än så, all ridning är komplicerad!) Men western är så otroligt avslappnande... Även om det är svårt i början. Det var sannerligen en tuff lektion.





Idag hann jag inte mer än skritta och trava, tiden gick läskigt fort. Det svåraste var att styra tycker jag. Handrörelser och vikthjälper är knepiga, speciellt när jag har svårt att skilja på höger och vänster. Jag fick bland annat lära mig detta:

Börja skritta (lätta en aning ur sadeln, sträck fram tygeln, smacka lite om det behövs)
Byta från skritt till trav, hålla igång traven
Styra i cirklar
Rida sicksack mellan koner
Halt från både skritt och trav (sitt djupare i sadeln, trampa ner hälen och säg “whoo”)
Backa (tyngre kroppsvikt, höj händerna, dra lätt i tyglarna)



Westernridning är en konst... En av de viktigaste huvudreglerna är att inte sätta press i munnen på hästen, genom att dra hårt i tyglarna och styra på det viset. Det kan vara krångligt om man nu är van vid den engelska ridstilen. Om man är nybörjare så kan man ibland använda sig av tyglarna lite grann för att underlätta det hela. Fast nu måste jag lära mig att inte förlita mig på dem!

Första privatlektionen i westernridning blev oerhört lyckad, och jag är glad glad glad!

Nu blev mitt första inlägg här väldigt långt. Men jag kan inte hjälpa det, om man är så passionerad över någonting så måste man helt enkelt få allt ur sig. Det ska i alla fall bli väldigt spännande att få börja skriva här, jag kan inte vänta. Välkommen till Westernbloggen! :)